Bang bang pang pang. 

Nu har vi lämnat Thailand och Chiang Rai bakom oss och befinner numera oss i Laos, i staden Luang Prabang (ett namn som jag aldrig kommer ihåg) efter en mardrömsresa på 22 timmar. 

Vi började med att bege oss från Chiang Rai vid 11.00 med en lokalbuss som såg ut att vara från 1800-talet, som tog oss till Chiang Khong. Väl där så tog vi ut pengar och Rebecca råkade spärra mitt icabankenkort eftersom hon slog in fel kod 3 gånger. (applåder Rebbe!!!) växlade thailändska bath till dollar, eftersom det behövdes till visumet, och korsade sedan Mekongfloden över till till Laos och staden Huay Xai.

Och här började mardrömmen. Vi köpte en paketresa som tog oss till den stora busshållplatsen i staden samt en resa med en "vip-buss"( som är en beteckning på lite lyxigare bussar) som skulle ta oss till Luang Prabang. Och ja, visst gjorde den det. Men att sitta under en Aircondition som droppade vatten på oss under hela resan, åka på vägar som i princip var fallfärdiga med stup 300 meter rakt ner vid väggrenen och hoppa upp i taket varje gång vägen var dålig (läs hela tiden), en hel natt, var inte precis det jag vill skriva på min topp 5-lista över upplevelser. Särskilt inte när man har läst att folk faktiskt har dött där i bergen (kram mamma och pappa). 

MEN helskinnade och trötta kom vi fram, hittade ett urmysig guesthouse som vi bott sedan i måndags. Här i Laos har vi det urmysigt i staden och äter på kvällsmarknaden varje kväll. Buffé med grillad kyckling och en Lao Beer på 640ml för totalt 21 spänn sitter fint i kistan. 

Annars har vi gått i tempel, på royal museum, bestigit berg och druckit smoothie. Namnamnam. 

Imorgon ska vi ut på trekking med Tiger trail där vi ska cykla, paddla kajjak, bada i ett vattenfall, rida elefanter och träffa urinvånarna. Kommer förhoppningsvis bli en riktig upplevelse!

 Gamla bussen från Chiang Rai till Chiang Khong

Internet suger här så kan bara ladda upp en bild, men det kommer fler.